Det är aldrig roligt att ha sömnproblem, har haft det nu i några veckor...
Men men man får bara hoppas på att det blir bättre..
Imorgon ska man iväg till tatueraren och boka en ny tid för att gadda sig!
Jag och pojkvännen ska fira vår ett års dag genom att göra en gemensam tatuering!, känner mig jätte peppad.
Tatueringen kommer att påminna oss om dom svåra situationerna vi har gått igenom tillsammans, och ska även hjälpa oss att vara starka inför framtiden. Själva tatueringen är en text, som är "Amor vincit omnia" som betyder "kärleken övervinner allt".
Ska bli awesome!!

Det var allt för denna natt, så jag tackar för mig!

Stay strong <3

Dagen började väldigt jobbigt, känner mig smått deprimerad.
Jag känner att jag inte orkar sitta och deppa, och frågade pojkvännen om han ville gå på bio med mig, så att jag kan komma på bättre tankar.
Så vi ska gå och se delivery man.
Hoppas att man blir gladare närmast kvällen.

Varje dag vaknar jag med en klump i magen, och undrar vad dagen kommer att bjuda på.
Vilket humör kommer man ha idag?
Kommer jag vara arg, ledsen eller glad?.
Min önskan varje dag är att det snart ska komma ljusare tider, kommer jag någonsin få en paus från detta helvete?, kommer jag någonsin kunna känna mig "normal" igen.

Mitt hjärta smärtar för varje dag när jag tänker på vad jag utsätter mitt solsken för.
Mitt solsken som älskar mig, tar hand om mig och stöttar mig alltid.
Det kommer nog ta en lång tid innan jag kan återgälda allt tillbaka.
Jag tackar mitt solsken, och kommer göra det livet ut.

Jag försöker varje dag att hålla huvudet högt och även hoppet,
Hoppet om att kunna leva ett vanligt liv igen.

Det är så himla typiskt..

Jag skulle egentligen ha gått till läkaren idag, men fick såklart ett telefonsamtal att

det blir inställt på grund av att läkaren är sjuk. 

Det är min vanliga otur, nu är det bara att vänta på en ny läkartid.. 

Nää e inte bitter :) 

Stay  Strong <3

Tja allesammans! 

Det var längesen man skrev något, just nu sitter jag framför tv rutan med pojkvännen och 

ser Malmö Redhawks möta Mora. Just nu står det 1-0 till Malmö, jupp jupp det gillar vi :)

När det nu gäller min utredning jag går igenom just nu, så är dom nästan säkra att jag har bipolär sjukdom 2. 

Ska till läkaren imorgon då hoppas jag på att jag kan bli sjukskriven, och förhoppningsvis få fler goda nyheter om att bli diagnotiserad, men men Vi får se :) 

Ha en trevlig kväll så länge 😊

Stay Strong <3

Hej! 
har precis haf en myskväll med min pojkvänn, och vi valde att se en film som heter Silver linings playbook. 

Jag tyckte det var ett jätte bra film, och förvånadsvärt tyckte pojkvännen också det.
Filmen handlar då om Pat som kommer ut från mentalsjukuset, och han är odiagnoserad bipolär. 
I filmen får man se hur han fungerar som person, från till att han får sina downs och ups. 
I filmen träffar han då Tiffany som har en depression, och dom börjar sakta men säkert lära känna varandra.
Ni som är lite intresserade för att veta lite mer om sjukdomarna och vill även ha lite komedi, så är detta filmen ni borde se! 

Nu får man försöka gå och lägga sig för pojkvännen ska upp tidigt, och senare under dagen så ska vi iväg till psykologen. 

Stay Strong <3 

Hej!

Det var längesen jag skrev någon, men det är mycket som har hänt under dom två sista månaderna.
Jag väljer nu helt enkelt att vara öppen om detta, och jag skiter i om folk kommer döma mig för detta eller om folk ska komma med elaka kommentera.
För ungefär 2 månader sen förändrandes mitt liv drastiskt...
Jag fick sömnsvårigheter, växlar extremt i humöret och är näst intill alltid irriterad. 
Efter att första månaden hade gått så kollapsa jag totalt, gick helt enkelt in i vägen. 

Jag valde att besöka en kurator i första taget, för mig blev det ett helvete, samt något positivt samtidigt.
Jag kände mig kränkt till högsta grad, och hon fick mig att må 100 gånger värre, så några timmar senare valde jag att åka in på akut psykiatrin i Malmö.

Det var en av det svåraste och jobbigaste beslutet jag någonsin har tagit. 
Vi var inne på akut psykiatrin i 4 timmar sammanlagt. 

Där fick jag träffa en sjuksköterska först, och därefter läkare. 

Jag förklarade hela min situation för läkaren, vilken hen bästämde sig att skicka vidare mig sen. 

Jag väntade i ungefär 2-3 veckor innan jag fick min nya tid, så på onsdag ska jag till en psykolog. 

Under hela min tonårsuppväxt har jag varit livrädd att hamna hos en psykolog, jag tänkte vad ska dom göra för mig, dom kommer bara sitta med sitt block och anteckna. 
Nu är det första gången på mina 20 år jag går till en psykolog, och jag hoppas verkligen att jag kan få hjälp med det som tynger mig, turen jag har med mig är min underbara pojkvän som har stöttat mig igenom denna perioden.
Jag skriver med tårar i ögonen att jag är så tacksam att jag har min pojkvänn i mitt liv, som accepterar mig och stöttar mig fullt ut!, Jag älskar dig! 

Jag skriver inte detta inlägget för att få någon sympati, det skiter jag i. 
Jag skriver detta för att människor som känner likadant inte ska gå runt och må dåligt. 
Att människor ska våga söka hjälp innan det är för sent. 

Med detta inlägget tackar jag för mig, många tänker säkert att detta är mega privat!, men va f*an YOLO! 

Stay strong <3

Ja festen från lördags kunde ju ha varit lite roligare, men visst den hade sina stunder, gillar man lugna fester så var det en av dom, i alla fall jag och pojkvännen har tagit det lite lugnt nu under söndagen.
Fick sova ut ordentligt, va så himla trött under lördagskvällen, så det var ett plus att man kunde sova. Imorgon ska man gå upp tidigt för att sticka på en föreläsning, ingen höjdare precis.
Det är bara att bita ihop :).
Nu ska vi snart gå och lägga oss min man och jag, så jag säger godnatt.

Stay Strong <3